Historien om den här stolen är både lite pinsam och mycket märklig. I början av 70-talet var jag redaktör på Nynäshamns Posten. Då satt jag på denna stol, vilket alla tidigare redaktörer också hade gjort. Gjutjärnet i underredet var dock trasigt. Sitsen vinglade. Den anrika stolen borde lagas, tänkte jag, och tog med den hem. Lagningen blev dock aldrig av. Istället blev stolen stående i uthuset vid sommarstugan fram till 1993. En oktoberdag det året hade några båtburna inbrottstjuvar tömt stugan på allt, inklusive redaktörsstolen, och försvunnit ut till havs. Det var 26 år sedan. Förra veckan besökte jag den gigantiska loppmarknaden vid Izmailovsky i Moskva och där mitt bland alla ikoner, Stalinaffischer, samovarer och Pavlovo Posad-schalar såg jag plötsligt stolen. Det kändes overkligt. Kunde det verkligen vara samma stol? Böjer mig ner och kikar på underredet. Jo, det är den, samma flisa borta ur gjutjärnet. ”Mycket antik. 18 000 rubel”, enligt försäljaren. Jag hade varken möjlighet eller råd, så där står väl antagligen stolen fortfarande kvar. Till saken hör att min gamla arbetsplats numera står på Sotholms härads hemgårdsmuseum i Nynäshamn (så gammal är jag J). Den mycket speciella redaktörssekretären saknar dock sin stol…
