1969 fick jag jobb som lokalredaktör i Nynäshamn för Länstidningen i Södertälje. Mitt livs första feta månadslön flöt in och jag åkte direkt till Mc-butiken Lelles i Uppsala för att köpa en ny motorcykel. Det blev ”Hojen som förändrade världen” som Robert Lagerström nyligen skrev i en minnesartikel i Svenska Dagbladet och han fortsatte: ”När Honda CB 750 lanserades slog den ned som en bomb. Den utnämndes till århundradets motorcykel. Nu fyller den makalösa maskinen 50 år. Honda framhöll den nya tekniken i sin reklam. Ett budskap var: Världens snabbaste. Mest kraftfulla. Snabbast acceleration. Plötsligt kändes alla andra motorcyklar uråldriga.”
Plötsligt var jag ägare till ett av de första exemplaren som importerats till Sverige och kände mig lagom cool. Med mina 53 kilo gränslade jag 226 kilo cykel med 68 hästkrafter. Det gick undan. Nästan varje dag kunde ha blivit den sista. Jag blåste förbi det mesta – klädd i sandaler, jeans och t-tröja. Stilade med att dra streck i asfalten på rakan utanför Gröndalsskolan i Nynäshamn när en blå Amazon började följa efter. När jag svängde i nästa korsning kom bilen körande diagonalt och försökte preja upp mig mot trottoarkanten. Jag tänkte att det var en galning som jävlades och drog på full gas till nästa korsning där jag fastnade i trafik. Amazonen kom farande ikapp och upp vid sidan om mig. Den ensamma föraren sträckte ut en polisspade genom sidofönstret… ”Jag trodde det var en galning som försökte ta livet av mig”, öppnade jag. ”Jag körde i 140 och du bara försvann”, svarade polismannen. ”Anmäler du mig så anmäler jag dig för vårdslöshet. Det är livsfarligt att preja en motorcykel”, kontrade jag. ”Vi gör så här, jag skriver böter för 70 (det var 50-väg), så får du behålla körkortet den här gången.”
Dagen efter körde jag raka vägen till Lelles igen och sålde motorcykeln. Det var kul så länge det varade, men sedan den dagen för 50 år sedan har jag inte suttit på en motorcykel igen…
