Ta tillbaka naturen!

Jakt

Jag blir helt matt när jag läser att Solveig Larsson (förbundsordförande i Jägarnas riksförbund)och Mikael Hultnäs (riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas riksförbund) vill skjuta sönder allemansrätten. De vill begränsa rätten för alla oss andra (97 % av befolkningen) att vistas i naturen under jaktsäsongen enligt en debattartikel i Aftonbladet. Så här är jag nu. Mitt i den svenska djungeln. Kom hit du också! Det är dags att stoppa jägarnas försök att ta maktenJakt-2 över naturen!  Det är fullständigt orimligt att debatten ska handla om hur vi stör jägarna när den istället borde handla om hur vi kan ta tillbaka naturen från jägarna.  Det är en fasansfull utveckling som pågår i skog och äng. Alldeles särskilt sedan  1993 då den fria småviltsjakten infördes under kuppartade och föga demokratiska former. Resultatet ser jag nu i form av skogar fulla av jakttorn, foderautomater, foderhäckar, fasananläggningar bland slånbärssnåren, kameraövervakning i naturen, andmatning i det vilda osv. Varje kvadratmeter behärskas snart av jägarna – och nu när de lyckats ockupera skogen så vill de dessutom hindra oss andra – 97 procent av folket att röra oss fritt där när det är dags för jakt.

Bästa svampåret 2017

Bara döda kan ägas

namnlöst

 

Vilt är i svensk lag beteckningen för vilda däggdjur och fåglar som inte är någons egendom – det vill säga så länge de lever. De vilda är fria. Fantastiskt, men också mycket farligt. Det finns nämligen två hundra tusen jägare som gärna vill bli ägare till de vilda och det kan de bli, men då måste de först döda de vilda.

Det lilla jägarfolket, två procent av landets befolkning, har tagit makten över djuren i naturen. Jägarna har till och med lyckats ta makten över språket så att det gynnar deras intressen.  För jägarna är vilda djur = vilt = jaktbara djur.  Så här står det t ex i Wikipedia under rubriken viltvård:

”Viltvård är åtgärder som hjälper jaktbara djur (vilt) att överleva: exempelvis utfodring, anläggning av våtmarker och predatorkontroll. Viltvårdsåtgärder syftar till att producera vilt och är ofta en förutsättning för att kunna bedriva jakt, samtidigt som de bevarar och helst ökar viltstammarnas storlek och produktivitet.”

Det är knappast en jakt-kritiker som har skrivit att viltvård i huvudsak sker för att djuren ska överleva så att de kan skjutas. Jägarfolkets synsätt på det vilda i naturen är knivskarpt; håll liv djuren så att jägaren kan ta ägarskapet. Dessutom rimmar jakt på makt.

 

 

Mattelektion

Som febersjuk.

Lärarens röst mal oavbrutet,

liksom overkligt, entonigt, avlägset.

Det går inte att lyssna på vad han säger,

det är inget språk.

Modsfrisyr vid svarta tavlan,

fnissningar åt dess misstag.

Fem huvuden vilar i varsin hand,

tio händer stöttar lika många hakor,

femton näsor tjugo centimeter över matteböcker.

Tio par ögon glittrar,

tjugo par i en annan värld.

Dimman ligger tät

över det gråa zinkplåtstaket.

                Gymnasiet i Handen 1965

Det som en gång var

Underbar stund med Uni

Varg

Trevligt minne och en märklig historia. 1981 var jag i Danmark och gjorde reportage om en varg som blev bäst klassen på polishundskolans dressyrprov. Vi lekte och brottades i gräset och en av varghonans hörntänder råkade fastna i mungipan så att det började blöda. Klockan ett flög jag tillbaka till Stockholm och körde hem till Nynäshamn. Tänkte att det nog var bra att ta en stelkrampsspruta. Blev ett minnesvärt samtal för både läkaren och mig:
– Jaha, du vill ha en stelkramp. Vad är det som har hänt?
– Jag har blivit biten av en varg.
– Jaha du, och var hände det då?
– I Danmark.
– Jaha, och när hände det då?
– För tre timmar sedan.
– Jaha du, då gör vi så här – du ska få din stelkrampsspruta, men jag skriver inget om det där i journalen. Blir det bra så?

Inga fördelar med söndagssteken

Det är för tyst om fördelarna med kött | Debatt | Expressen

Hjortstek1

Gör det till en fest att äta söndagsstek från svenska hagmarker så hjälper vi den biologiska mångfalden och bidrar till en levande landsbygd, skriver Line Gordon och Olof Olsson från  Stockholm Resilience Centre i Expressen. Det kan måhända låta som ett steg i rätt riktning, men jag tror inte att landsbygden  skulle bli mindre levande om vi istället satsade på att odla för en vegansk kosthållning. Det var strukturrationaliseringen av det olönsamma småskaliga kött- och mjölkbaserade jordbruket som avfolkade landsbygden. Det är därför en helt vansinnig tanke att satsa på att återskapa den småskaliga köttproduktionen igen om syftet är att producera kött och mjölk till en växande befolknings matbehov. I dag har vi hälften så många kor som vi hade för femtio år sedan. Samtidigt är det två miljoner fler munnar att fylla i Sverige än vad det var för femtio år sedan. Även om vi halverar kött- och mjölkkonsumtionen, som är ett vanligt argument i dagens klimatdebatt, så skulle det  krävas både en omfattande jordreform för att återskapa alla de småskaliga jordbruk som skulle behövas och en rejäl folkomflyttning för att fylla dessa med lantarbetare – om målet är att ersätta den vedervärdiga storskaliga djurindustrin med småskaligt hagmarksbete. Till saken hör ju dessutom att hälften av det kött svenskarna äter är importerat. Det kommer ju knappast att vara möjligt hindra importen genom förbud och handelshinder. Betydligt bättre då att lägga alla resurser på att fasa ut den på alla sätt negativa djurindustrin och satsa allt på att använda den befintliga åkermarken till att odla grödor för en vegansk matproduktion. Att använda de styrmedel som vi har tillgängliga för att ta bestämda steg mot att metodiskt fasa ut köttet och mjölken är klokaste vi kan göra för folkhälsan, klimatet, landsbygdsutvecklingen, naturen, ekonomin och utnyttjandet av de så kallade ekosystemtjänsterna. En återgång till 50-talets söndagsstek, som Line Gordon och Olof Olsson föreslår i debattartikel i Expressen, återskapar varken en levande landsbygd eller ett gott klimat

.

Avslutsmingel på Natursskyddsföreningen

Det blev 31 år och två månader som anställd på Naturskyddsföreningen… En helt fantastisk tid med mycket god eftersmak… och ett mycket varmt och trevligt avskedsmingel på föreningens kansli på Åsögatan i Stockholm. Jag tackar med att låna några ord från ett brev som Selma Lagerlöf skrev 1907 inför bildandet av Naturskyddsföreningen: Naturen bör bibehållas och vårdas i så hög grad som möjligt sådan den är och jag är lycklig om jag på detta sätt kunde lämna en liten handräckning.

Fler mingelbilder.

VLADIMIR ILJITJ ULJANOV

När jag jobbade som journalist på Expressen under 70-talet var jag under ett par år stationerad i Malmö. Expressen höll med möblerad tjänstebostad inredd med en dominant bild som fortfarande får mig att undra… men tanken var nog att den skulle uppmuntra mig till att alltid bära kvällstidningen i innerfickan precis som mannen på bilden gör.

 

Naturens egen akvarell är oslagbar

Is9 Is13 Is10

Load more